25.1.2024
Temadagen som ordnades för 35:e gången handlade i år om väteekonomi och dess möjligheter för Finland. Kampen mot klimatförändringarna kräver en betydande minskning av utsläppen, och vätgas kan ses som ett av de avgörande stegen mot klimatneutralitet – eller åtminstone som ett alternativ, förutsatt att marknaden utvecklas i positiv riktning.
Vätgas har en solklar potential, men även osäkerhet som innebär risker
Omställningen till ren och effektiv energianvändning driver fram elektrifiering i samhället, men alla behov kan inte mötas med elektrifiering. Situationen medför en intressant potentiell marknad för vätgas som ett sätt att uppnå målen om klimatneutralitet. Finland har ett särskilt bra utgångsläge för att bli en ledande väteekonomi, men det finns många utmaningar på vägen.
I sitt öppningstal på Temadagen betonade chefdirektör Timo Ritakallio vikten av att stödja vetenskap och forskning i dessa tider då det finns otroligt mycket information att tillgå, dessvärre även felaktig och falsk sådan, för att göra verifierad och forskningsbaserad information tillgänglig för så många som möjligt.
– Finland har många fördelar som gör att vårt land kan bli en potentiell stormakt inom vätgas, om vätgas visar sig bli det vinnande alternativet. En väteekonomi i sig är inget självändamål, men ambitionen är att bygga upp en ekonomi kring ren energi i Finland och vi har goda förutsättningar för att göra det, sade miljö- och klimatminister Kai Mykkänen i sitt anförande under Temadagen.
Många utmaningar återstår att lösa innan en väteekonomi kan bli verklighet, men samtidigt finns det gott om möjligheter.
– Med tanke på vätgas har vi flera fördelar: vi har ren och billig el, elnäten är stabila, vi har utrymme och tillståndsprocesserna är redan nu smidigare än i till exempel Sverige. Genom dessa kan vi locka investerare till Finland, fortsatte ministern.
På samma linje är även Fortums verkställande direktör Markus Rauramo, som sade att det finns få platser med Nordens styrkor i världen. Därför har Finland goda tillväxtmöjligheter inom väteekonomi. Rauramo påminde publiken om att efterfrågan på el kommer att fördubblas om vi når målen i Parisavtalet. Det är ett enormt kliv, och här har Finland goda möjligheter att växa.
– Vi kan redan nu tala om för investerare som visar intresse att vi har kärnkraft och flexibel vattenkraft. Vi kan säga att vi har investeringsplaner, en process som är positiv till kärnkraft och alla element är i sin ordning. Det finns en enorm potential i vätgas och behovet är uppenbart, sade Rauramo.
Samtidigt råder det dock stor osäkerhet kring vätgas.
– Vi saknar tills vidare infrastruktur, marknad och mognad i industriell skala. Vi vet inte vem som bär den industriella risken, vem som tar risken under byggtiden, vem som tar risken gällande priset på vätgas eller vem som är beredd att bära risken gällande priset på el. Att få finansiering är fortfarande svårt, beskriver Rauramo.
Eftersom man måste få de uppenbara riskerna med vätgas under kontroll, krävs enligt Rauramo fyra faktorer: en aktiv offentlig sektor som bygger upp marknaden, minskade finansieringsrisker genom exempelvis prisstöd, garantier under byggtiden samt en reglering som är förutsägbar och tydlig. Men sist och slutligen behövs även en betalande kund.
Forskningsstiftelsens uppmuntringspris beviljades professor Kristiina Huttunen som jobbar på Aalto-universitet och Statens ekonomiska forskningscentral VATT för hennes förtjänstfulla forskning som drar nytta av nordiskt och finskt mikromaterial inom arbetsmarknads- och familjeekonomi samt för hennes banbrytande forskningsinitiativ inom brottsekonomi i Finland.
Som bästa doktorsavhandling läsåret 2022–2023 premierades Mikko Kauppilas disputation vid Uleåborgs universitet: ”Whither alpha? Hedge fund performance in voluntary versus regulatory datasets”. I doktorsavhandlingen granskas avkastningen från hedgefonder och deras utveckling på ett insiktsfullt sätt, som bland annat påvisar att materialurvalet väsentligt påverkar slutsatserna om avkastningen från hedgefonder. Till avhandlingens styrkor hör även mångsidigheten i granskningen.
I paneldebatten besvarade professor Katriina Honkala från Jyväskylä universitet frågan om huruvida diskussionen kring vätgas redan är överhypad. Eftersom vätgas redan i nuläget används mycket handlar den hype som nu finns kring vätgas enligt henne mer om en förändring i användningen och om sätten att framställa vätgas: sker det med fossila bränslen eller rent, utan koldioxidutsläpp. Det handlar också om att man vill utöka användningsområdena för vätgas.
– Vätgas spelar en stor roll i energiomställningen. Vi behöver olika alternativ i helheten utöver elektrifiering, och därför är vätgasmarknaden väldigt intressant, förklarade Kati Levoranta, COO och parter hos P2X Solutions, en föregångare inom grön vätgas i Finland, i paneldebatten på forskningsstiftelsens Temadag.
Professor Jero Ahola vid LUT-universitetet förutspådde att hela energisystemet kommer att förnyas inom tio års tid, vilket innebär enorma affärsmöjligheter för företag.
Foto: Aleksi Humalainen