Under årets första kvartal såldes sammanlagt 2013 bostäder och fastigheter via OP Hem, vilket är 15 procent fler än vid motsvarande tid i fjol.
– Bostadshandelns återhämtning som började på hösten har fortsatt under början av året. Det finns dock mycket utrymme för tillväxt i antalet affärer. Under 2019 som föregick coronapandemin var antalet affärer under första kvartalet nästan 30 procent högre än nu. Vågdalen har i varje fall passerats och det är en god nyhet för hela bostadsmarknaden, säger OP Hems direktör Lasse Palovaara.
Bostadshandeln utvecklas i olika takt på olika håll i Finland. Antalet affärer ökade under januari–mars mest i Egentliga Tavastland och Lappland, där bägge enligt statistik från Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen visade en tillväxt på över 40 procent. Lugnast har bostadshandeln i sin tur varit i Kymmenedalen och Södra Österbotten, där antalet affärer ökade med mindre än 10 procent jämfört med början av förra året.
– När man granskar tillväxtsiffrorna är det viktigt att minnas att de årsgamla jämförelsesiffrorna är mycket låga och därför kan regionala tillväxtprocenter nu vara väldigt höga. Flest bostadsaffärer görs där det finns flest invånare. Bostadsaffärerna i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland utgör över hälften av de bostadsaffärer som görs i Finland, säger Palovaara.
I Finlands största städer ökade antalet bostadsaffärer i januari–mars mest i Björneborg och Esbo, där affärerna var ungefär 40 procent fler än i fjol. Även i Åbo, Uleåborg och Helsingfors ökade antalet affärer kraftigt, med över 30 procent.
I Kuopio, Jyväskylä och Vanda ökade antalet affärer däremot mer måttligt, med mindre än 20 procent. I Kuopio och Jyväskylä saktade bostadshandeln å andra sidan inte ner i samma grad som i övriga städer, vilket nu syns i jämförelsetalen.
– Orsakerna som ligger bakom de stadsspecifika skillnaderna är naturligtvis många och återspeglar bland annat hur mycket hyresboende det finns i en stad, hur stora hushållen är i staden och hur stor inflyttningen är, säger Palovaara.
– Jämfört med boomen under coronatiden bromsas bostadsmarknaden nu upp av två motsatta faktorer. En del av dem som planerar att byta hem vill inte fatta ett köpbeslut om ett nytt hem före det gamla hemmet har sålts och en del vill inte lägga ut sitt nuvarande hem till försäljning före de hittar ett lämpligt nytt hem.
Priserna på familjebostäder började öka på annat håll utöver i huvudstadsregionen
Bostädernas genomsnittliga kvadratmeterpris har gått ner sedan sommaren 2022. Prisutvecklingen har ändå varierat för olika bostadstyper. Enligt statistik från Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen har det genomsnittliga kvadratmeterpriset för lägenheter i flervåningshus med minst fyra rum ökat sedan förra årets slut, men i huvudstadsregionen har inte deras priser heller ännu börjat stiga.
– Priserna på begagnade enrummare i flervåningshus började sjunka egentligen redan under 2021. Priserna på större bostäder började sjunka först 2022. Där priserna på en- och tvårummare har fortsatt sjunka ända till början av innevarande år har prisutvecklingen för större bostäder redan vänt till en uppgång, konstaterar Palovaara.
Då priser på bostäder av olika storlek jämförs med priserna för fem år sedan syns skillnaden tydligt.
– Priserna på enrummare i flervåningshus var under det här årets första kvartal 16 procent lägre än för fem år sedan. För stora bostäder är prisutvecklingen en annan. För lägenheter i flervåningshus med minst fyra rum var priserna under början av året 8 procent högre än för fem år sedan och försäljningspriserna för egnahemshus låg på samma nivå som för fem år sedan. Den mer positiva prisutvecklingen för de här familjebostäderna har ägt rum särskilt på annat håll i Finland, och i huvudstadsregionen är priset ännu nedgående, säger Palovaara.
Familjebostäder i gott skick är därmed fortfarande populära objekt, som marknaden önskar fler av.
– På bostadsmarknaden råder en kronisk brist på radhus-, parhus- och egnahemshusobjekt för barnfamiljer som byggts under 2000-talet. Försäljningstiderna är allmänt taget fortfarande långa, men familjebostäder i gott skick säljs snabbt, säger Palovaara.
I bostadshandeln råder fortfarande köparens marknad. Till exempel under början av 2022 var det genomsnittliga kvadratmeterpriset på en begagnad enrummare i ett flervåningshus i Helsingfors ungefär 7 500 euro, i början av det här året ungefär 6 000 euro. Prisnedgången har dock inte varit lika brant i alla städer. Till exempel i Kuopio har flervåningshusbostädernas kvadratmeterpriser endast gått ner med ett par hundra euro sedan 2022.
Vintermånaderna är de lugnaste på bostadsmarknaden och i takt med våren blir bostadshandeln livligare. De första tecknen på att sommarsäsongen för fritidsbostäder startar syns redan och handeln förväntas bli livligare än i fjol.
– Jag tror att försäljningstiderna som har blivit längre under en lång tid blir kortare i sommar. Det syns gryende tecken på att även bostadsplacerarna och de som letar efter renoveringsobjekt håller på att återkomma till marknaden i inköpstankar. Utvecklingen är dock måttfull. Köparna funderar nu på hur väl ett objekt som köps bevarar sitt värde även i framtiden, säger Palovaara.
Ytterligare information för medierna:
OP Gruppens kommunikation, tfn 010 252 8719, viestinta@op.fi