Namnet Antonio Stradivari (1644–1737) står för högsta möjliga kvalitet. Om Rembrandt, Shakespeare eller Einstein är giganter inom sina områden, så kan man säga detsamma om Stradivari. Denne mästare som levde i Cremona utvecklade violinbyggarkonsten så långt att det trots otaliga försök inte har gått att förbättra den.
Stradivari utvecklade en violinmodell som de flesta fortfarande anser som den ideala. Denna s.k. gyllene modell tillkom ca 1700, och exceptionellt fina instrument formades av mästarens händer under ytterligare 25 års tid. Bland dessa instrument av Stradivari från "den gyllene perioden" är det omöjligt att finna några egentliga svagheter: de är estetiskt eleganta och fullkomliga till sin funktion. Bland hantverkare torde det inte finnas många i världshistorien som kan mäta sig med Stradivari.
Även i Finland finns det några violiner som tillverkats av Stradivari, men allmänt känt finns det endast ett instrument från den gyllene perioden, och det ägs av OP Ryhmän Taidesäätiö sr (OP Konststiftelse). Violinen, som tillverkades 1702, införskaffades till stiftelsens samlingar 1986. Denna Stradivarius tillhörde Harry Wahl, ursprungligen från Viborg, och var när den kom till Finland från USA en mediehändelse av rang.
Konststiftelsens Stradivarius är till modellen harmonisk och på samma gång levande i sin lätta asymmetri. Instrumentets lock och botten är solida; man har inte försökt nå en maximal ljudstyrka i instrumentet, utan en rik skala av färger och toner. Typiskt för en Stradivarius är de stora möjligheterna att få fram olika nyanser ur instrumentet. Naturligtvis har också detaljerna i violinen finslipats till fulländning.
Konststiftelsens Stradivarius spelas för närvarande av Albert Sahlström. Den föregående innehavaren av violinen var Rebecca Roozeman.
