Brottslingar försöker komma åt dina och andra kunders nätbankskoder och pengar med en bluff som har flera faser. Det hela börjar med ett nätfiskemeddelande. Om kunden fyller i sina koder på den länkade falska sidan kan det följas av ett bluffsamtal från en bedragare som låtsas ringa från OP. Om du får ett samtal från någon som påstår sig ringa från OP och du inte kan vara säker på det ska du inte följa uppringarens instruktioner. Överför till exempel inte pengar från ett konto till ett annat, utan lägg på och informera din bank om samtalet.
För närvarande förekommer särskilt bedrägeriförsök där offret först får ett textmeddelande i exempelvis Skatteförvaltningens namn. Den som fyller i sina koder på den falska webbsidan via en länk i meddelandet kan senare få ett samtal av någon som låtsas ringa från OP. Brottslingen frågar offret om hen klickat på länken i meddelandet och berättar att det handlat om ett bluffmeddelande. Därefter påstår brottslingen att offrets pengar är i fara och rekommenderar att överföra dem till ett "säkerhetskonto". Brottslingen kan också ha gjort betalningen klar i nätbanken och uppmanar offret att bekräfta den bedrägliga betalningen. Något säkerhetskonto existerar inte på riktigt, utan pengarna går till brottslingarna.
Varken bankerna eller myndigheterna ringer kunder för att be dem lämna ut sina nättjänstkoder eller göra inbetalningar.
Det cirkulerar även många andra typer av nätfiskemeddelanden i OP:s namn. Det kan till exempel stå att något försökt göra en betalning eller aktivera kundens mobilnyckel.
Nu sprids framför allt meddelanden som:
- ber mottagaren ringa upp ett nummer som nämns i meddelandet
- berättar om ett betalningsförsök
- ber mottagaren uppdatera sin identitet
- har en falsk länk som kan påminna om OP:s webbadress men har skillnader i stavningen.
Med äventyrade koder försöker brottslingarna göra bedrägliga betalningar och använda offrets mobilnyckel.
Bluffmeddelandena kan se ut så här:
Observera att nätfiskemeddelanden kan ingå i samma meddelandekedja som äkta textmeddelanden som OP skickat.
Om du får ett sådant meddelande ska du inte klicka på någon länk i det. Nätbrottslingarna ändrar ofta innehållet i sina meddelanden. Därför kan det också cirkulera andra slags bluffmeddelanden.
Om du misstänker att dina koder har hamnat i fel händer, ska du spärra dina OP-koder genom att ringa 0100 0500 (privatkunder) eller 0100 05151 (företagskunder). När vår telefontjänst är stängd ska du ringa till OP:s spärrtjänst +358 100 0555. Den är öppen dygnet runt. Anmäl det som hänt också till telefontjänsten när den öppnat.
Så här skiljer sig våra meddelanden från bluffmeddelanden
Vi sänder aldrig meddelanden som innehåller en länk till nätbankens inloggningssida. Banken frågar heller aldrig efter dina koder eller dina kortuppgifter med ett meddelande. Meddelanden av den här typen är bluffmeddelanden och du ska inte klicka på länkar i dem.
Inte ens för att ta emot eller annullera en betalning behöver du logga in via en länk, bekräfta med koder eller lämna ut dina uppgifter. Om du blir ombedd att göra så, ska du kontakta bankens kundtjänst.
Sju saker att komma ihåg när du sköter bankärenden på nätet
1. Gå inte till tjänsten op.fi via en länk du fått eller via en sökmotor. Den styrning till inloggningssidan som ett meddelande innehåller är en bluff. Du kan också hamna på en falsk nätsida via Google, Bing eller andra sökmotorer. Därför ska du själv skriva adressen på webbläsarens adressrad.
2. Kontrollera adressen. Kontrollera alltid att du är på adressen www.op.fi när du sköter dina ärenden. Mata inte in dina koder på en webbplats, om du inte kan säkerställa dess äkthet.
3. Håll koderna hemliga. Banken ber aldrig om dina koder med ett textmeddelande, per telefon eller via e-post.
4. Öppna inte bifogade filer i e-post- eller textmeddelanden som sänts i bankens namn. Kontrollera med din banks kundtjänst att filerna är äkta.
5. Om en okänd person ber dig installera ett program på din enhet, ska du inte göra det. Installera själv de program du behöver via din enhets appbutik.
6. Bekräfta inte transaktioner som du inte själv har gjort. Läs alltid bekräftelsebegäran noggrant – om något inte stämmer, ska du låta bli att bekräfta.
7. I oklara fall ska du fråga. Om någon kontaktar dig och det väcker dina misstankar, om ett meddelande verkar misstänkt eller om inloggningssidan till tjänsten op.fi fungerar på ett avvikande sätt (till exempel om inloggningen med mobilnyckeln inte fungerar), ska du kontakta din bank innan du gör något annat.