Nätbrottslingar skickar ut textmeddelanden i OP:s namn, där det till exempel kan stå att någon försökt göra en girering eller att en betalning har gjorts med en kunds kort. I det senare fallet ber de kunden kontrollera saken så att kortet inte ska spärras. Länken leder till en sida som påminner om OP:s nätbank men där det fiskas efter kundens bankkoder och kortuppgifter.
Nu sprids framför allt meddelanden som:
- påstår att någon försökt göra en girering
- påstår att en betalning har gjorts med ditt kort och ber dig kontrollera saken för att kortet inte ska spärras
- varnar om ovanlig aktivitet på kontot
- påstår att OP försökt ringa kunden
- ber dig kontrollera din onlineaktivitet och återställa din åtkomsträtt
- innehåller en falsk länk som påminner om OP:s webbadress men har skillnader i stavningen.
Med äventyrade koder försöker brottslingarna göra bedrägliga betalningar och använda Mobilnyckeln.
Bluffmeddelandena kan se ut till exempel så här:
Om du får ett sådant meddelande ska du inte klicka på någon länk i det. Nätbrottslingarna ändrar ofta sina meddelanden. Därför kan det också cirkulera andra slags bluffmeddelanden. Nätfiskemeddelanden kan ingå i samma meddelandekedja som meddelanden som sänts av OP.
Om du misstänker att dina koder har hamnat i fel händer, ska du spärra koderna genom att ringa 0100 0500 (privatkunder) eller 0100 05151 (företagskunder). När vår telefontjänst är stängd ska du ringa till OP:s spärrtjänst +358 100 0555. Den är öppen dygnet runt. Anmäl det som hänt också till telefontjänsten då den öppnat.
Så här skiljer sig våra meddelanden från bluffmeddelanden
Vi sänder aldrig meddelanden som innehåller en länk till nätbankens inloggningssida. Banken frågar heller aldrig efter dina koder eller dina kortuppgifter med ett meddelande. Meddelanden av den här typen är bluffmeddelanden och du ska inte klicka på länkar i meddelandena.
Inte ens för att ta emot eller annullera en betalning behöver du logga in via en länk, bekräfta med koder eller överlåta dina uppgifter. Om du blir ombedd att göra så, ska du kontakta bankens kundtjänst.
Meddelanden från bedragare kan hamna i samma meddelandekedja som innehåller riktiga meddelanden. Innehållet i bluffmeddelanden kan också variera snabbt.
Kom ihåg de här sju punkterna när du sköter bankärenden på nätet
- Gå inte till nätbanken via en länk du fått eller via en sökmotor. Den styrning till inloggningssidan som meddelandet innehåller är en bluff. Du kan också hamna på en falsk nätsida via Google, Bing eller andra sökmotorer. Därför ska du själv skriva adressen på webbläsarens adressrad.
- Kontrollera adressen. Kontrollera att du är på adressen www.op.fi när du sköter dina ärenden. Mata inte in dina koder på en webbplats, om du inte kan säkerställa dess äkthet.
- Håll koderna hemliga. Banken ber aldrig om dina koder med ett textmeddelande, per telefon eller via e-post.
- Öppna inte bifogade filer i e-postmeddelanden eller textmeddelanden som sänts i bankens namn. Kontrollera med din banks kundtjänst att filerna är äkta.
- Om en okänd person ber dig installera ett program på din enhet ska du inte göra det. Installera själv de program du behöver via din enhets appbutik.
- Bekräfta inte transaktioner som du inte själv har gjort. Läs alltid bekräftelsebegäran noggrant – om något inte stämmer, ska du låta bli att bekräfta.
- I oklara fall ska du fråga. Om kontakten eller meddelandet verkar misstänkt eller inloggningssidan till nätbanken fungerar på ett avvikande sätt (t.ex. inloggningen med mobilnyckeln inte fungerar) ska du kontakta din bank innan du gör något annat.