Nätbrottslingar sänder åter bluffmeddelanden. Just nu är det framför allt frågan om meddelanden som sänds i transportföretaget DHL:s namn där:
- man berättar att ett paket är på kommande och där man ber om en liten betalning för att “frigöra paketet”.
DHL ber aldrig om betalningar på det här sättet. DHL tar endast betalningar för officiella DHL-relaterade transportkostnader. Om du uppger dina bankkortsuppgifter leder det till en debitering på 44 euro varannan vecka.
Bluffmeddelandet kan se ut till exempel så här:
Också DHL varnar för bedrägeri på följande sätt: “Det har förekommit försök till bedrägerier där man utan tillstånd använt DHL:s namn och varumärke i e-postmeddelanden och SMS där grafiken ger sken av att innehållet kommer från DHL. I de falska e-postmeddelandena säger man att “betalning kan begäras innan varorna levereras” och man ber mottagaren bekräfta beställningen genom att klicka på en länk. Motsvarande meddelanden förekommer också på finska, engelska och andra språk. Meddelandena kommer inte från DHL och de kräver inga åtgärder av dig. Om du får sådana meddelanden, ska du radera dem.
Om du får ett bluffmeddelande ska du inte klicka på länken. Nätbrottslingarna gör ofta ändringar i sina meddelanden och därför är det möjligt att det också förekommer andra falska meddelanden i omlopp.
Om du misstänker att dina betalkortsuppgifter har hamnat i fel händer, ska du omedelbart spärra ditt kort genom att ringa OP Spärrtjänsten 0100 0555 (lna/msa). Den är öppen dygnet runt.
Om det upptäcks suspekta transaktioner på ditt kort, kan det hända att du får ett textmeddelande från vår kortsäkerhetstjänst. Om du får ett sådant meddelande, ber vi dig kontakta vår kortsäkerhetstjänst på numret 010 252 1530 (öppet dygnet runt). Samtalspris: 0,0835 €/samtal + 0,167 €/minut för samtal från inhemska fasta abonnemang eller mobilabonnemang (inkl. moms).
Kom ihåg de här sju punkterna när du sköter bankärenden på nätet
- Gå inte till nätbanken via en länk du fått eller via en sökmotor. Den styrning till inloggningssidan som meddelandet innehåller är en bluff. Du kan också hamna på en falsk nätsida via Google, Bing eller andra sökmotorer. Därför ska du själv skriva adressen på webbläsarens adressrad.
- Kontrollera adressen. Kontrollera alltid att du är på adressen www.op.fi när du sköter dina ärenden. Mata inte in dina koder på en webbplats, om du inte kan säkerställa dess äkthet.
- Håll koderna hemliga. Banken ber aldrig om dina koder med ett textmeddelande, per telefon eller via e-post.
- Öppna inte bifogade filer i e-post- eller textmeddelanden som skickats i bankens namn. Kontrollera med din banks kundtjänst att filerna är äkta.
- Om en okänd person ber dig installera ett program på din enhet, ska du inte göra det. Installera själv de program du behöver via din enhets appbutik.
- Bekräfta inte transaktioner som du inte själv har gjort. Läs alltid bekräftelsebegäran noggrant – om något inte stämmer, ska du låta bli att bekräfta.
- I oklara fall ska du fråga. Om en kontaktbegäran eller ett meddelande verkar suspekt, ska du kontakta din bank innan du gör något annat.